Vi reste för några år sedan till Västra Ghatbergens nationalpark i Indien (är väl ungefär lika stort som halva Europa!). Området ligger i Kerala och för att komma dit från Goa, var det tåg som gällde. Vi reste till Udupi i Karnataka, sov över och sen fick vi innan soluppgången ”knö” in oss tillsammans med några andra i en skraltig gammal Ford-van. Vi skumpade uppför bergen några timmar och sen var det dags för frukost.  Huset med ”staketen” är restaurangen och huset bredvid är lokal mataffär/souvenirbutik/telegraf. Ni ska veta att detta är en local marketplace för många människor och ”stakethuset” något av en kvarterskrog.

Inträdet till parken var en historia i sig. Priset varierade beroende på vilka skor och vilken kamera man hade. Hade man ”råd” med läderskor och hade en digitalkamera så var avgiften dyrare än om man hade tygsandaler och en ”vanlig” kamera. Lite smart, och inte helt ovanligt. Samma tänk gällde på skoinlämningarna på flera av templen vi var på.

Trots värme, och en ständig oro för att bilen skulle lägga av långt ute i ”nowhere”, så var det en fantastisk upplevelse att vara på Indiens tak – Ghatplatån. Visserligen var lejonen och tigrarna inhängade, ungefär som i ett Kolmården i kolosalformat. Men för övrigt så var det så att kvinnorna tvättade i floden, bara några meter från elefanternas morgondopp och aporna kunde vara riktigt farliga, särskilt när de blev sura över att inte få någon mat av oss. Attans, vilka tänder de hade!