Vi var i Rom under Allhelgonahelgen. Ett efterlängtat break efter en tuff höst. Dels har det varit lite för mycket rent arbetsmässigt, dels känns det som om jag inte varit riktigt frisk på flera månader. Man kan säga att förkylningsbacillerna varit desto mer mer livskraftiga! Vi behövde gulla om oss med lite sol på nosen, lite varmare vindar, långa goda promenader, sovmorgnar och god mat o dryck. Valet var inte så svårt – det blev Rom! Första besöket där för oss båda även om vi tidigare varit i Italien flera gånger.

Vi läste in oss lite lätt på allt som ”måste ses och göras”, men bestämde oss också för att inte stressa! Vi flög ner tidigt på torsdagsmorgonen och hem måndag lunch. En alldeles perfekt minisemester, och med tid att hinna njuta. Vi fick tips om ett litet hotell som bara det var värt ett besök, Hotel Vila Duse. Ligger perfekt i Parioli, ett område som kan jämföras som ett mellanting av Östermalm och Kungsholmen i Stockholm. Lugnt, lummigt, tryggt och med 5 min till busshållplats, 10 min till spårvagnen och ca 30 min promenad till Spanska trappan. Det är dessutom riktigt billigt att åka kollektivt i Rom. En biljett kostar 1,5 euro och gäller i 100 min och det är enkelt att ”knäcka koden” på hur linjerna funkar. Intressant var ändå att det inte någon stans fanns någon tidtabell för någon linje. Man kunde alltså inte veta om bussen/spårvagnen gick var 5:e, 10:e eller var 60: minut…. Men vem brydde sig, vi hade ju semester 🙂

Man promenerar väldigt mycket i Rom. så rådet att ha goda och fotvänliga skor ska man verkligen lyda. Att man går så mycket kan ju bero på att det finns nåt att se i varje gathörn men för oss är det också det bästa sättet att få en känsla för staden, inte bara i Rom. Man går förbi ett öppet fönster och kan ana vad familjen ska äta till middag. Man hör en mamma tjata på nåt barn och nån som gör sin fiollläxa (!?!?) Första dagen ägnade vi därför att gå gata upp och gata ner och framför allt tillbringade vi mycket tid i Villa Borghese. Med anor från början av 1600-talet och en känsla av att tiden nästan stått stilla, eller hunnit i kapp…

Detta är Piazza di Siena, som just nu håller på att renoveras. Intressant är att den användes på OS i Rom 1964 både för hoppning och dressyr

Denna platan är planterad 1602, så det var med stor vördnad jag kliade den lite på magen. Det är inte utan att man fick en känsla av att snacka lite med en av enterna i Sagan om ringen

Att stå på en bro från början av 1600-talet och titta på dagens teknik kändes lite kittlande. Gammalt möter nytt!

Små mer eller mindre mobila kiosker fanns överallt. Vatten, läsk, godis och glass fanns så klart. Och öl och vin!!! Behöver jag säga att vi under fem dagar inte såg en enda berusad italienare!

Det var lite kul att studera alla kreativa lösningar på parkeringsproblemen. Regel nr 1 verkade vara att skaffa en bil som var så liten att man i värsta fall kunde stoppa ner den i handväskan. För övrigt verkade allt vara tillåtet. Ställa sig på tvärsan eller mitt i gatan eller att blockera andras bilar verkade helt ok.

Riktigt roligt blev det när nån verkade tycka att det kanske ändå kunde vara bra att ha en P-plats att stå på 🙂

Nästa inlägg kommer att handla om mat…..